ANMÄLNINGAR KOMMER IN I KYLIGT VÄDER

Det är rekordmånga anmälningar om djur som far illa som kommit in nu när det varit kylslaget väder i stort sett hela landet. Folk är inte vana att se kor och hästar ute i kyla, i alla fall inte på landets södra delar - och framförallt i Skåne. Där kommer ca 60 anmälningar in under en kall vecka.

Hästar klarar dock kyla bra, speciellt om det är torr kyla utan blåst eller nederbörd. Hästens päls är gjord för att kunna resa sig och bilda ett skyddande luftskikt mot den kyliga luften.

Läs mer om anmälningarna här



TAMHÄSTEN ÄLDRE ÄN VAD MAN TROTT

Nu har forskare kunnat konstatera att hästen antagligen blivit tämjd redan för 5500 år sedan, det är minst 1000 år tidigare än vad man tidigare har trott. Den nya rapporten kommer från Kazakstan där forskare hittat tecken på detta. Man har undersökt ben och tänder från hästar, och tecken visar att tänderna bitit i någon form av seldon.
Källa: Tidningen Ridsport

Intressant, eller hur?




HÄSTENS ANATOMI

Värt att veta om hästens anatomi
  • Yttre anatomi = Hästens delar, i vissa fall sammanfaller den med skelettet.

  • Anatomi = Läran om kroppens uppbyggnad.

  • Fysiologi = Vetenskap om livsverksamhet.

  • Hästens är inte skapad för att bära något på ryggen, all ridning är slitage.

  • Hästen är ett flyktdjur - skapad för att kunna springa fort.

  • Skapnad = Den konstruktion som alla hästar har (original).

  • Exteriör, där vi kan hitta avvikelser i vinklar, halsansättning, musklernas fäste i skelettet osv., dvs. olika kopior av originalet.

  • 60 % av hästens vikt är förlagd på framdelen på grund av hästens tunga huvud och hals.

  • Jämvikt, kroppshalvorna pendlar likformigt omkring kroppens mittlinje.

  • Balans, hästen rör sina extremiteter (benen) med regelbundenhet.

  • Ryttaren och hästens tyngdpunkt ska sammanfalla, annars blir det obalans. Du kan jämföra med att bära en tung snedpackad ryggsäck.

Källa: Hästens hemsida







TOPPHÄSTARNAS LEKSAKER


Är ni nyfikna på hur topphästarna som ofta tillbringar mycket tid i boxen fördriver sin tid?

Hästar som tävlar på hög nivå reser mycket, och står ofta många timmar i boxen varje dygn. Tittar man i garagen under Globen eller Scandinavium till exempel, där många topphästar står uppstallade under tävlingarna, ser man många olika varianter av leksaker i hästarnas boxar.
Läs mer



KYLA - OFTAST INGET STORT PROBLEM FÖR HÄSTEN


Hur bra klarar sig hästen i denna kyla? Tidningen Ridsport har en intressant artikel om just detta.

Många hästägare klär på sina hästar massor av täcken och låter dem vara kvar inne när det blir kallt.
- Hästarna mår bättre ute, gärna med ett väderskydd som ger dem lä från tre sidor, om det skulle börja blåsa. När det gäller behovet av täcke, ska man inte glömma att en oklippt häst i gott hull har en fantastiskt fin värmereglering i sig själv. Den klarar låga temperaturer utan problem, säger Greg Meyer, amerikansk universitetslärare i hästhållning.
Läs mer


"Hästen är byggd för hög fart utan ryttare"


Så lät det när Agneta Aronsson höll clinic på Djursholms ridklubb.
-
Det tar några dagar eller veckor att vänja hästen psykiskt vid att bära ryttare. Att vänja den fysiskt är ett arbete vi måste underhålla hela dess liv, inleder hon.

Hästens ben är anpassade för hög belastning. Ett framben kan i landningen efter ett högt hinder belastas med så mycket som fyra tons kraft... Hästens rygg däremot, är inte anpassad för större belastning än att bära vikten av hästens buk.
- För att den ska klara vikten av en ryttare är det viktigt att vi lär hästen hur den ska bära, och hjälper den att sätta de muskler den behöver, säger Agneta Aronsson, som till vardags är lärare på Ridskolan Strömsholm.

Det finns många likheter mellan hästens och vårt skelett. Våra skulderblad motsvaras av bogbladen, våra handleder av hästens framknän. I bakpartiet motsvaras våra sittben av hästens bärbensknölar och våra fotleder av hästens haser. En avgörande skillnad är dock att hästen saknar nyckelben:
- Skelettet i hästens framben är inte fäst i resten av skelettet av någon led, utan hänger endast i en muskelvagga, berättar Agneta.

På grund av detta kan inte frambenen skapa någon kraft, utan enbart ta emot. Bakbenen däremot sitter samman med resten av skeletter, och kraften från dessa går vidare via korset, länden, ryggen och fram till huvud och hals. På grund av detta säger man ofta att hästens "motor" sitter i bakbenen. Det är avsaknaden av nyckelben som gör att hästen inte kan stå på frambenen (så som vi kan gå på händer).
- Visst kan de stå på frambenen en kort stund när de sparkar bakut, säger Agneta. Men de kan inte stå kvar, inte ens med träning.

Hästens främre revben fäster i bröstbenet, precis som på oss. Längre bak fäster de i brosk. Om man sadlar för långt bak finns det alltså inget skelett som stödjer upp sadelgjorden, bara muskler
- Därför är det viktigt när man sadlar att man både tar hänsyn till att hålla bogbladen fria och att sadelgjorden får understöd av bröstbenet. Sadla "lagom" långt bak helt enkelt, säger Agneta.


Detta är alltså ett referat från en artikel från Agneta Aronssons clinic. Hela artikeln kan ni läsa här



Nya regler för ponnymätning


Från och med den 1 april 2010 kommer det gälla nya regler vad gäller ponnymätning. De nya reglerna innebär att ponnyer ska mätas på klinik av godkänd mätman och en veterinär eller veterinärassistent. Reglerna gäller från 1 januari, men det första kvartalet räknas som en övergångsperiod där man kan använda sig av de gamla reglerna. Svenska Ridsportförbundet ska teckna avtal med ATG-klinikerna när det gäller mätningar, och kostnaden för mätning beräknas bli samma som tidigare.
Källa: Tidningen Ridsport


Själv tycker jag att detta låter vettigt, som tidigare ponnyryttare har man fått upplevelsen att det fuskas en del vad gäller ponnyernas storlek. Jag tycker att alla ska tävla på samma villkor, och då låter detta som en vettig metod. Vad tycker ni?



Nytt sätt att identifiera hästar


Ett amerikanskt forskningsföretag har utvecklat ett system för att scanna hästars ögon. Skaparna hoppas att metoden i framtiden ska kunna ersätta microchip och brännmärkning för identifiering.
Scanningsinstrumentet tar en bild av hästens iris och den fungerar även på avstånd och då hästen rör sig, skriver atl.nu. Alla hästar har en unik iris.
Källa: Tidningen Ridsport


Hästarnas framknän, carpalleden


Hur fungerar hästens carpalled? Är det okej att hästen "hänger i framknäna?

Det ska vi ta reda på nu!

Hästens framknän heter egentligen carpalleden och motsvarar vår handled. Den är uppbyggd av flera småben med muskler, senor och ligament som stabiliserar. När hästen står upp låses leden automatiskt utan att hästen behöver använda muskelkraft. Det är denna låsning som gör att hästen kan stå upp och vila. Denna mekanism möjliggörs av de senor och ligament runt carpalleden och detta fungerar endast om benet står i lod. En häst som har problem i sin rörelseapparat står sällan med benen i lod...
En sådan felbelastning försvagar låsmekanismen i carpalleden och gör den instabil! Står hästen och "hänger i framknäna" är alltså detta något mycket negativt. Man kan kolla om hästen står med benen i lod genom att hänga ett grimskaft bredvid hästens framben med haken nedåt som tyngd. Står den med benet bakom lod kompenserar den för problem i rörelseapparaten eller hoven.




Är dammigt hö alltid dåligt hö?

Ja - i 98 till 99 procent av fallen är det mögelsporer och bör absolut inte ges till hästen. Så svarar Cecilia Müller på Hippsons hemsida om foderkvalitet. En riktigt intressant artikel!

Ett utdrag ur artikeln:
Kan inte hästen själv avgöra om fodret är dåligt och då låta bli att äta?
- I många fall gör de det, men det är ingenting man kan förlita sig på. Det kan vara så att det som gör fodret dåligt inte märks, eller att de inte har något annat att äta. Djurskyddslagen anger att man som ansvarig är skyldig att se till att fodret är av god kvalitet.

Läs mer


Sadeldjungeln del 6

I denna del av sadeldjungeln ska vi titta på två olika symptom på att sadeln ligger dåligt, dessa något mer diffusa än de vi tittat på förut och upptäcks först när hästen är i rörelse. Därför är det viktigt att man provar sadeln både när hästen är uppställd samt hur det ser ut när hästen arbetar.


Sadeln gungar

Om sadeln gungar kan det bero på att sadelträets mitt, midjan, är för böjd för hästens form. Hästar som arbetar med rak rygg (ryggen höjs ofta väsentligt vid arbete) kan sadeln bli för böjd. Detta kan göra att hästen får skav vid bakre delen av bossan.

 

Sadeln vaggar i hästens längdriktning

Detta beror på att sadeln ligger an mot bogbladet och dess muskulatur, när hästen då är i arbete så skjuts sadeln bakåt och kommer sedan tillbaka till den ursprungliga positionen. Här måste man försöka sadla något längre bak. Stannar sadeln inte på plats kan man spänna sadelgjorden i de två främre stropparna. Har man en dressyrsadel med två långa stroppar kan man prova en sadel med V-stroppar, dessa är designad för maximal bogfrihet. Kontakta en sadelinpassare för att få hjälp i denna fråga!

 

Allmänt om bogfrihet

Rådet att det ska vara minst två fingrar mellan hästens bogblad och sadeln är för att man ska vara säker på att sadeln inte ligger an mot bogbladet. På en dressyrsadel brukar detta mått vara bra. Har man mer framskurna kåpor kan sadeln hamna för långt bak om man går efter det måttet. Det man då ska fokusera på är vart stommen slutar. Detta kan vara lite krångligt då sadeln är klädd med läder som ofta döljer dessa delar. På vissa sadlar kan man se en söm till den ficka som stommens främre del stuckits ner i. Man mäter då från den söm som ligger närmast bogen. Avståndet mellan den sömmen och fram till bogen bör vara fem centimeter.


Hästens arvsmassa lik människans


Resultatet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science visar att hästens arvsmassa är lik människans, vilket sållar hästen till den exklusiva grupp där förutom människan enbart innefattar schimpansen, rhesusmakaken, husmusen, bruna råttan, hunden, kon, grå kortsvansade pungråttan och näbbdjuret. Antalet proteinkoder, de gener som bygger upp kroppen, är nästan lika många som hos oss själva. Intressant är att hästens DNA på ett plan är väldigt likt vårt eget, och detta trots att vi tillhör två helt olika linjer på däggdjurens stamträd. Forskarna påpekar att hästen lider av över 90 ärftliga sjukdomar som har motsvarigheter hos oss själva, inklusive infertilitet, infektioner och muskelrubbningar. Hästen kan därför funka som modell för djupare insikter om mänskliga åkommor.

Källa: TT



Vad gäller när vi rider i trafiken?


De flesta av oss som håller på med hästar vistas i trafiken ibland, trots detta är reglerna runt detta inte helt klara för alla. Jag tror inte heller att det ses som lika självklart att följa dem som när vi framför andra fordon. När vi rider eller leder hästen räknas det som ett fordon i tillämpliga delar, när vi kör däremot så räknas ekipaget som ett fordon.

Nedan är några viktiga saker att tänka på, citerat från transportstyrelsens hemsida:
  • Alla trafikanter ska iaktta den omsorg och varsamhet som krävs för att undvika olyckor.
  • Du ska färdas på höger sida av vägen, så nära kanten som möjligt. Använd vägren, om det finns en sådan.
  • Du får inte färdas på gång- eller cykelbanor.
  • Du får inte färdas på motorväg eller motortrafikled.
  • Hastigheten får aldrig vara högre än att du behåller kontrollen över hästen och kan stanna om det behövs. I vissa särskilda fall ska man hålla tillräckligt låg hastighet, till exempel 
    - där barn finns på eller vid vägen
    - vid möte på smala vägar
    - i skarpa kurvor och
    - vid backkrön.
  • Bestämmelserna om väjningsplikt och stopplikt gäller. Om du kommer från terrängen in på en väg, har du väjningsplikt.
  • Du ska ge tecken när du ska svänga. Tecken ges enklast genom att man räcker ut handen, som när man cyklar.
  • Om du kör med vagn eller släde under mörker, ska du ha lykta med vitt ljus framåt, lykta med rött ljus bakåt, orange reflex åt sidorna och två röda reflexer baktill. Lyktorna ska sitta på vänstra sidan av ekipaget.

Man får rida och köra på de flesta vägarna och i terrängen. Att rida ingår i allemansrätten, vilket innebär att man har en begränsad rätt att färdas över annans mark. Med rätten följer dock krav på hänsyn och varsamhet mot natur, djurliv, markägare och andra som vistas i naturen.


Hur bra koll har ni på trafikreglerna när man är ute med hästen? Ger ni tecken när ni ska svänga till exempel?


Skärpta hästpassregler!


  Från och med 1 juli 2009 skärptes reglerna vad gäller hästpass, så tillvida att passet alltid ska vara med hästen. Undantaget om man är ute på långritt eller liknande. Dock måste passet även då kunna hämtas inom tre timmar. Det är inte bara hästägaren som har ansvar för detta, utan också hästhållaren har ett ansvar att ha passet tillgängligt.
Källa: Hästfolk.se

Läs mer här

Hade ni koll på detta? Efterföljer ni det?


Sadeldjungeln del 5


I den femte delen av sadeldjungeln hade jag tänkt att vi skulle titta på hur man mäter hästen och bestämmer typ på ryggen, dock kom jag på att vi hade missat en viktig del... Så vi ska därför fortsätta titta på felanpassade sadlar och hur man kan upptäcka att trycket inte är rätt fördelat. Vi har tittat på hur sadeln ligger om den är för smal, vid eller för böjd. Nu ska vi titta på hur sadeln ligger om den är för rak. Detta kan man inte alltid se från sidan utan nu kommer vi behöva känna också.


När sadeln är för rak hamnar trycket längst fram och längst bak. Mitt under sadeln fördelas däremot inget tryck. Detta innebär att trycket blir för stort längst fram och längst bak och hästen kan få ont. För att upptäcka detta kan man först prova att placera en hand mitt i sadelns sits, lyfta på kåporna och försöka se hur trycket är fördelat. Dock är det svårt att upptäcka en för rak bom på detta vis, så vi ska också känna efter. Först ska vi placera en hand (förslagsvis vänster) mitt i sadeln och lägga ett tryck rakt nedåt. Den andra handen (i detta fall höger) placerar vi längst fram under bossan och drar bakåt mot bakvalvet (under sadeln alltså). Om trycket är stort i början, och sedan avta, för att sedan öka igen - kan det alltså bero på att sadeln är för rak. Hur pass rak en sadel är bestäms av sadelbommen, detta är något som inte går att påverka. Leta en ny sadel!



Besöksrekord? Prova Bloggtrafik idag! Bli medlem helt gratis! 


Fortsättning på reflextemat


  Som en uppföljning på reflexinlägget jag hade för några dagar sen tänkte jag nu tipsa om lite fler nyheter på reflexmarknaden. Här finns både benskydd och boots i reflex, något som i alla fall inte jag har haft någon gång. Men det verkar ju tämligen smart att kunna kombinera både skydd och reflexer!

http://horze.se/?cPath=41_26



Förresten, hur upplever ni sidan sedan jag lagt upp omröstningen? Då den är i java känns det som att menyn tar ett tag att ladda...


Sadeldjungeln 4


I denna del av sadeldjungeln tänkte jag presentera några av de vanligaste sadelmärkena och deras modeller. Detta gör det lättare om man har tänkt sig gallra igenom begagnadmarknaden. Detta kräver dock att du har koll på vad hästen ska ha för typ av sadel, har du inte detta kommer du få lära dig det i nästa avsnitt!



Stübben
Stübben är en vanlig sadel och finns ofta på ridskolor. Modellerna Artus, Siegfried CS, Avalon, Maestoso och Excalibur passar för en normallång och något böjd rygg. Edelweiss NT Deluxe är rakast av modellerna. Avalon är dock den rakaste dressyrsadeln. De övriga modellerna passar på mer överbyggda/svankigare hästar. De är rymliga i sätet. De har både ullstoppade rundbossor och kilbossor på deras sadlar. Priserna ligger runt 10-16 000:-

Wintec/Bates 
Wintec är en sadel som kommit upp mycket på marknaden, det är en syntetsadel, dock med läderimitation. De har en lång anläggningsyta, bomvidden kan ändras genom att byta koppjärn. Dock blir bommen mer böjd desto vidare järn. De har kilbossor, med antingen ullstoppning eller cair (delvis luftstoppning). Bates är en läderversion av Wintecs sadlar och gör även egna modeller som passar en lite mer böjd/överbyggd rygg. Den finns en särskild sadel för väldigt breda hästar (Wintec Wide) där det bredaste järnet är närmare 130 grader brett. Priser runt 5-10 000:-, för Bates 10-20 000:-

Hubertus
Passformen är olika beroende på modell. Modellerna där man kan byta koppjärn passar en relativt svängd rygg, modellerna där man inte byter koppjärn är lite rakare.
Pris 6-8 000:-

Undrar ni över något speciellt märke? Fråga!


Äpplen och kolik


  Äpplen är väl något som ses rätt självklart när det kommer till att ge hästen godis. Det många inte vet däremot är att äpplen, som dels innehåller mycket socker och dessutom garvsyra, kan ge hästar kolik och även i stora mängder bidra till fånganfall. Vanligtvis klarar hästarna av ett par äpplen, men vissa (framförallt ponnyer) har svårt för äpplen och kan få allvarliga kolikanfall. Framförallt är det äpplen som inte är helt färska och som påbörjat en jäsningsprocess som är i riskzonen för att framkalla gaskolik hos hästen.

Hur man väljer att göra är självklart upp till var och en. Men man kanske borde vara lite försiktig när det kommer till nya hästar...

















Se till att synas i mörkret!


  När vi kommer till den årstid där kvällarna domineras av mörker gäller det att man syns ändå. Det man ofta inte tänker på är att reflexerna vi har till hästarna är färskvara och slutar fungera efter ett tag. Därför är det nu läge att kolla upp reflexernas skick och eventuellt byta ut. Du testar reflexerna genom att lysa på dom med exempelvis en ficklampa i ett mörkt rum.

Det är inte lag på att bära reflex då man rider, men det är helt klart en billig livförsäkring om man vistas i trafiken. Enligt transportstyrelsen bör reflexerna placeras så att det tydligt framgår vad det är för slags trafikant. Detta går att läsa på Transportstyrelsens hemsida: "På hästen är det bra att ha reflexer på benen, framför allt på vänster framben och höger bakben, samt någon reflex som syns bra bakifrån, till exempel fastsatt i svansen eller på ryttarens rygg." Jag tycker dock man bör ha benreflexer på samtliga hästens ben, man ser lättare att det är en fyrbent varelse, och ärligt talat är det ju inte alltför dyra saker det handlar om. Som ryttare är det lämpligt med reflexväst, det syns bra och andra trafikanter kan uppfatta ryttaren vilket underlättar i bedömningen av ekipaget. Ländtäcke med reflexer är optimalt om man rider efter en mörk och trafikerad väg.



Något att ha i åtanke är att den dyraste reflexen inte alltid är den bästa, se Testfakta.se's reflextest: http://www.testfakta.se/Article.aspx?a=90490

Är det dags att shoppa nya reflexer finns det en hel del nyheter vad gäller reflexer hos Hööks: http://www.hooks.se/deptlist.aspx?deptid=129


Sydda knoppar


  Även om vi inte är i högsäsong vad gäller tävlingar nu så kan det ju ändå vara bra att öva upp sina färdigheter vad gäller att få hästen tävlingsfin. Knoppning är nåt man bör ha koll på om man är ute på tävlingsbanorna tycker jag. Speciellt om man är dressyrryttare. På hopptävling kan man ha manen utsläppt, dock ska den se välvårdad ut. Knoppar gör man genom att göra flätor i manen som man sedan antingen rullar eller viker upp till en rund form. Vanligast är knoppar som fästs med ett gummiband. Idag ska vi dock kolla på hur man gör sydda knoppar.



Du börjar som vanligt med att göra en fläta, se till att den blir hårt flätad så blir det både lättare och snyggare knoppar. Blöter du manen innan så är det lättare att fläta.
För sydda knoppar bör du använda en trubbig nål och dubbel björntråd, smart är att redan ha förberedda nålar med tråd i så du slipper trä i hela tiden.  Sedan knyter du tråden runt änden på flätan och viker upp flätan. Du syr runt knoppen och igenom som en åtta tills det sitter. Sedan trär du nålen genom toppen på knoppen och upp genom hela så den viks inåt, detta så många gånger som krävs. Att sy knopparna tar längre tid, men de sitter kvar bättre.

Länkar till en bild där ni kan se sydda knoppar: http://media.photobucket.com/image/sydda%20knoppar/canidia/Skorpan/retP8054540.jpg

Lycka till!



RSS 2.0